Friheten från personligt betalningsansvar är en av aktiebolagsrättens hörnpelare och innebär att ägarna i ett aktiebolag saknar personligt betalningsansvar för bolagets förpliktelser. Detta stadgas i 1 kap. 3 § aktiebolagslagen (2005:551, ”ABL”) och gäller oavsett om bolagets ägare är en fysisk eller juridisk person. Bolagets borgenärer är därför för betalning för sina fordringar som huvudregel hänvisade till bolagets tillgångar. Trots huvudregeln i 1 kap. 3 § ABL har ansvarsgenombrott, dvs. den företeelsen att aktieägare åläggs ansvar för aktiebolagets förpliktelser, varit föremål för diskussion och spekulation i decennier. Institutet är alltjämt ett av de mest diskuterade på privaträttens område.
Det är emellertid oklart vilka omständigheter som kan grunda ansvarsgenombrott. Något uttömmande svar på denna fråga har inte, och kommer sannolikt aldrig, att kunna presenteras. Få svenska rättsfall behandlar saken, och åsikterna i doktrinen om institutets existens spretar och går isär. I praxis och i litteraturen har dock framför allt framhållits att principen om ansvarsgenombrott kan tillämpas i flagranta fall om aktiebolaget är fullständigt underkapitaliserat och osjälvständigt, och det föreligger någon form av kvalificerad otillbörlighet.
Personligt ansvar enligt lag
I vissa undantagssituationer kan en aktieägare bli ansvarig för bolagets förpliktelser enligt reglerna i ABL. Dessa situationer kommer inte att behandlas närmare inom ramen för denna artikel.
Principen om ansvarsgenombrott
Utöver lagregler i ABL, har principer om ansvarsgenombrott utvecklats i praxis, som ett ytterligare skydd för bolagets borgenärer. I denna praxis har aktieägare därför i vissa särskilt allvarliga fall ålagts ett personligt betalningsansvar för bolagets skulder, även utan uttryckligt stöd i vare sig lag eller avtal.
Institutet, som kommit att kallas ”principen om ansvarsgenombrott”, har som ändamål att genombryta den självständiga rättspersonligheten för att motverka otillbörliga resultat. När ansvarsgenombrott konstitueras bryts således en associations självständiga juridiska personlighet igenom, vilket får till följd att dess förpliktelser och rättigheter överförs i större eller mindre omfattning till delägare. Sådant genombrytande sker nästan alltid tvärtemot vad som följer av lag eller övrig gällande rätt när det vore otillbörligt eller inte längre ändamålsenligt att upprätthålla vad som annars anses gälla.
Systematisering av ansvarsgenombrottsgrunder
Försök att systematisera de omständigheter som förelegat då domstolarna dömt till ansvarsgenombrott (utan stöd i lag eller avtal) har utförts. Försöken har utmynnat i ungefär samma omständigheter som måste påvisas – även om någon entydig och klar systematisering knappast har uppnåtts. Utgångspunkten för själva systematiseringsarbetet kan ge upphov till skilda slutsatser. Den som analyserar ansvarsgenombrottsinstitutet som en ren kapitalskyddsregel kan komma till andra resultat än den som analyserar institutet ur ett bredare perspektiv. I praxis och i litteraturen framträder ofta ett underkapitaliseringsrekvisit. För den som utgår från att ansvarsgenombrottsinstitutet enbart är en ren kapitalskyddsregel förefaller det naturligt att uppställa ett rekvisit om underkapitalisering för att konstituera ansvarsgenombrott. Om underkapitalisering däremot inte föreligger kan man motsatsvis komma fram till att ansvarsgenombrott inte ska aktualiseras. För den som i stället utgår från att ansvarsgenombrott ska betraktas som en bredare undantagsregel – exempelvis att undanröja resultat av den självständiga rättspersonligheten som strider mot aktiebolagsrättens ändamål – är inte ett rekvisit om underkapitalisering lika uppenbart avgörande. Underkapitalisering kan givetvis fortfarande utgöra en viktig omständighet, men då närmast för att exempelvis påvisa osjälvständighet hos bolaget. På motsvarande sätt kan troligen andra utgångspunkter resultera i andra resultat.
Genom en sammanställning av rekvisit och omständigheter som hänvisats till i praxis och litteratur i nordisk rätt kan följande rekvisit utläsas: ett osjälvständighetsrekvisit, ett underkapitaliseringsrekvisit, ett otillbörlighetsrekvisit, ett krav på god tro hos den som åberopar ansvarsgenombrott, samt en dominerande eller kontrollerande ställning hos den aktieägare som drabbas av ansvarsgenombrottet.
Notera att den praxis som hittills förekommit inte utesluter att sådant ansvarsgenombrott kan tänkas aktualiseras även om andra förutsättningar – ”rekvisit” – än de tills nu prövade skulle vara för handen.
Sammanfattning
Det föreligger situationer där aktieägare kan komma att bli personligt ansvariga för ett bolags förpliktelser utan stöd i lag eller avtal. Emellertid är huvudregeln att ett aktiebolag svarar för sina egna skulder. På samma sätt som är fallet med i princip alla mänskliga uppfinningar kan denna konstruktion missbrukas. Eftersom regeln om frihet från personligt betalningsansvar är en av aktiebolagslagens viktigaste grundprinciper är det angeläget att precisera förutsättningarna för ansvarsgenombrott ytterligare.
Ekenberg & Andersson Advokatbyrå hjälper löpande våra klienter med bolagsrättsliga frågeställningar och vid tvister om ansvar.
Josephine Ekenberg
Biträdande jurist
Läs mer om: Bolagsrätt, Tvistelösning & Processrätt