När personer som inte har varit med om en process i allmän domstol föreställer sig en rättegång tänker nog personen ofta på det som kallas för huvudförhandling, med vittnesförhör och plädering av ombuden. Huvudförhandlingen är givetvis en viktig del av domstolsprocessen men en rättegång innehåller flera moment och ofta kan en tvist nå sin lösning utan att någon huvudförhandling genomförs. Vi avser i denna artikel att på ett översiktligt sätt belysa de olika stadierna av en civilrättslig process i allmän domstol (civilrätten är den del av juridiken som berör förhållanden mellan bolag och andra privata rättssubjekt).
Ett tvistemål inleds normalt genom att käranden inger en stämningsansökan. Om kärandens krav har varit föremål för ansökan om betalningsföreläggande kan ansökan överlämnas från Kronofogden till tingsrätten och ersätter då stämningsansökan. Det ställs flera krav på en stämningsansökan. Käranden måste tydligt precisera hur käranden vill att domstolens domslut ska utformas (så kallade yrkanden), samt de omedelbart relevanta omständigheterna som medför att käranden har rätt till sitt krav (så kallade grunder). Enligt rättegångsbalken ska även bevisning inges med stämningsansökan och käranden ska presentera en bevisuppgift (information om vad beviset ska styrka). Det är dock vanligt att bevisfrågorna får anstå tills det är klarlagt vilka omständigheter som parterna är oense om.
När tingsrätten anser att en stämningsansökan är komplett utfärdas stämning och svaranden har att inkomma med ett svaromål inom en viss tid. Svaromålet ska innehålla ett tydligt ställningstagande till kärandens krav och grunderna för inställningen. Om svaranden delges stämningsansökan och inte svarar inom utsatt tid kan tingsrätten i regel meddela en så kallad tredskodom. En tredskodom innebär att tingsrätten utgår från vad käranden anfört i stämningsansökan och innebär oftast att domstolen dömer i enlighet med kärandens yrkanden. Om svaranden anser att tingsrätten ska avvisa talan ska även detta framgå av svaromålet och vissa grunder för avvisning får inte göras gällande i ett senare skede av processen.
Efter att svaromål har inkommit kan tingsrätten anse att det krävs viss ytterligare skriftväxling för att tydliggöra parternas respektive talan. Så snart som möjligt ska tingsrätten därefter kalla till sammanträde för muntlig förberedelse i målet. Hur lång tid det tar innan den muntliga förberedelsen kan äga rum varierar mellan olika tingsrätter och beror i stor utsträckning på hur fullbelagd tingsrätten är för stunden. I normala fall kan muntlig förberedelse hållas tre till sex månader efter att svaromål inkommit.
Under den muntliga förberedelsen kommer målet att redas ut och avsikten med sammanträdet är att klargöra exakt vilka omständigheter som parterna är oense om och därmed vilken bevisning som måste åberopas. När målet har gåtts igenom undersöker tingsrätten om det finns förutsättningar att diskutera en förlikning (en frivillig överenskommelse mellan parterna). Det är inte ovanligt att parterna kommer överens om en förlikning under den muntliga förberedelsen. Om parterna inte kan nå en förlikning planeras för målets fortsatta handläggning och det bestäms när huvudförhandling ska hållas.
Efter den muntliga förberedelsen ges parterna i regel bestämda datum att inkomma med slutlig bevisuppgift. Det brukar även bestämmas en dag då förberedelsen i målet ska anses vara avslutad. Det innebär att ingen av parterna får åberopa nya omständigheter eller ny bevisning efter detta datum utan giltig ursäkt, detta för att undvika att någon av parterna inkommer med omfattande nytt material kort tid innan huvudförhandlingen, vilket kan ställa till problem både för tingsrätten och motparten.
Under huvudförhandlingen ska parterna redogöra för sin talan och åberopad bevisning (så kallad sakframställning). Därefter sker bevisupptagning av muntlig bevisning genom förhör med parter, vittnen och/eller sakkunniga. Slutligen argumenterar parterna för sin sak och varför tingsrätten ska döma i enlighet med partens talan (så kallad plädering).
Efter huvudförhandlingen dröjer det normalt några veckor innan en dom meddelas. Genom domen är oftast processen i tingsrätten avslutad och om någon part är missnöjd med domen så kan den missnöjda parten överklaga domen till hovrätten.
Ekenberg & Andersson Advokatbyrå företräder löpande våra klienter i domstolstvister.
Michael Erici
Advokat